Tävlingen vi inte kommer att glömma för team Slät om Baken 2009
Det var dags för Team slät om Baken att tävla igen, för andra gången i våra hemma vatten runt Stegeborgs Skärgård. Denna gång var vi laddade till max, Christer nya fina båt, Jag kommer hem från Uppsala för att hjälpa laget och Jimmy med nya ess i draglådan.
Då bar det av, 06.30 stod vi utanför båten vid Krogen i Stegeborg, en kall morgon, det har slagit om, för ett par dagar sedan var det varmt och skönt men inte längre. Dimman låg tätt över vattnet och vi började oroa oss för att det skulle bli svårt att starta motorn i 0 gradiga väderet, Christer förbannade sig över att inte tagit med tändgasen ifall det skulle krångla för oss. Motorn startade utan några som helst problem och fick puttra sig varm medans jag och Jimmy började lasta i båten, otaliga spön, mat och en massa beten, Klockan börjar närma sig 06.45 och en kvart kvar till skottet går.
- Helvete skriker Christer, Vi måste ju vara på mötet med alla lagkaptener för att gå igenom reglerna, Salar stick iväg du och lyssna på vad de har att säga. vi kommer och plockar upp dig när vi är klara. Sagt och gjort så stor vi där vid sundet, 06.55, 40 båtar med minst två i varje båt står där och väntar på att få sticka iväg. Plötsligt smäller skotten och Christer lägger iväg med full fart mot vår förutbestämda start plats, med 75 hk så kommer vi om de flesta båtarna och hinner ner först. Christer med rutin, stänger av motorn en bra bit från platsen och sätter igång el-snurran för att så tyst som möjligt glida in i viken och inte skrämma bort alla gäddor som ska vara där.
Då börjas det, Skitfiske grabbar, ropar jag, traditioner ska man absolut inte släppa på, varje fiskestart ska börjas med att jag säger skitfiske. I med grejjerna i vattnet och så börjar vi täcka av, kast på kast, jag och Christer kör med Jerkbait inget hugg, fan också, detta är ju våran vik tänker jag vi måste få något här, Jimmy vår missonär sätter på en gäddspinnfluga, och prövar lyckan, FISK hör jag Jimma skrika, där sitter den, Christer skyndar sig på och veva in, fisken landas säkert, 71 cm inte den största men en bra start tyckte vi.
Vi står och nöter på samma ställe ett tag till utan någon framgång, Jimma kommer med förslaget, det är dags att flytta på oss, vi kan komma tillbaka lite senare igen och pröva lyckan. Sagt och gjort, vi pröver den här sträckan säger Christer, ganska oväntat beslut i och med att vi inte brukar fiska där, men vad fan värt ett försök tänker vi och sätter igång el snurran och fiskar långsamt av vassryggen med våra beten. Jimmy fortsätter med spinnflugan som har gett han en fin fisk redan, Christer och jag fortsätter med Jerkbaiten, vi börjar närma oss slutet av ryggen och ingen av oss har känt något, Jag slänger iväg ett "perfekt" kast en lite inbuktning i vassryggen, Det måste stå någon där inne tänker jag, FIIISK skriker jag, vilket jävla hugg. Den känns tung grabbar, den går ner till botten och stökar, de andra påstår att jag "våldar" in fiskarna, men denna gång tar jag det metodiskt, låter bromsen och fisken jobba medan han koncentrerar sig på att hålla linan spänd. Jimma landar fisken säkert med hjälp av Lipgripen och vi konstaterar att det är en bra fisk, 98 centimeter mäter den, Jag börjar sjunga upp lite grann och är glad som bara den.
Vi flyttar på oss nu, det är dags för att dra sig lite utåt i Skärgården igen. Vi fiskar och fiskar, utan någon större lycka, Christer landar en gädda, runt 50 cm, vi har i alla fall fått tre tänker vi. Men vi måste höja ribban betydligt för att vinna. Christer jobbarkompisar som också är med på tävlingen ringer, de har fått fisk de med, större än våran största. Men man kan inte riktigt lita på dem säger Christer, de brukar kunna prata lite de med. Men det är inget vi bryr oss om, vi fiskar på, det kommer bli väldigt svårt att vinna konstaterar vi, andra kompisar ringer, de har inte landat en fisk, men vafan, vi kanske har en chans att vinna i alla fall, hoppas att alla har haft ett riktigt skitfiske, lite hopp tändes hos oss.
Vi trevar å trevar, söker och söker utan någon framgång, vi kanske fastnar på denna längd som vi har skramlat ihop. Nu börjar klockan rinna iväg, det börjar bli dags att dra sig inåt mot land igen för att inte bli diskade. Vi stannar till vi en stor vik, på med elsnurran och nöter upp och ner, det ska stå fisk här, det gör det alltid. Christer får hugg, missar mothugget och gäddan slinker undan. Jimma får hugg, samma sak händer honom och ett par svordomar kommer ur våra munnar. Det kan vara här vi tar avgörandet- säger Christer. Vi prövar allt, spinnare, gäddflugar, jerkbait allt. Jag kommer ihåg att jag var i Stockholm och åkte förbi Söders sportfiske, hittade jag Buster Jerk Kid's collection. MMS:ade mina köp till Christer och fick till svar, inte en chans att du får fisk på dem, tror inte ett dugg på dom dragen. Fram med den vita i Kid's collection, två kast, FIIISK ropar jag igen, Den är större än min ropar Christer. Jimma som är säkrast på landning tar upp fisken säkert, det är ökning i alla fall konstaterar vi. Vi fotar den och släpper tillbaka, en runt 85 cm, det betyder att vi hamnade på 253 cm gädda.
Inte en chans att vi vinner, förra året var ju vinnare över 3 meter, Vi tittar på klockan och hon är runt 3 tiden, dags att dra tillbaka och se vart vi ligger till. Christer sätter fullfart mot marinan och vi glider fram till arrangörerna, Christer frågar, vad ligger ledningen på? Arrangören svarar, vad har ni grabbar? har ni fått 3 fiskar? Vi tittar på varandra, har det varit trögt? A- svara de, Christer säger 253 cm, Grattis grabbar, ni har ledningen. VA?? vi tittar på varandra och bara ler. det kan inte vara sant? det är en kvart kvar tills sista båten ska vara inne, då kommer Christers jobbarkompisar, vad har ni frågar Christer? 249 cm? Man ser leendet på Christer läppar, han svarar lite kyligt, vi leder på 253? Det kom fram att de precis tappat en fisk när de skulle håva den som var drygt 20 cm längre, de tappade vinsten precis innan de kom tillbaka medan vi ökade på ett av de sista kasten. Vi väntar nervöst, nya lag kommer in med fångst rapporter, kan vi verkligen vinna detta? Kl 4 ropar de upp, vinnaren i årets S:t Anna pike open: Team Slät om Baken.. Fyfan vad vi är bra ropar Christer. Vi klatchar med varandra och bara ler, fan vad bra vi är. Matsa, Christers jobbarkompis kommer fram och gratulerar, men samtidigt ser man besvikelsen i hans ögon, de tappade vinsten. Kompisar kommer fram och gratulerar, vi känner oss som om Slätbakens kungar, vilket vi fortfarande är, tills någon sparkar ner oss från tronen, men viktigt att veta, vi lämnar inte ifrån oss äran utan en riktig fight.
Ett stort grattis till Jocke (Nonamefishing) som drog den längsta gäddan på 111 cm, en fin "ge fan i våra vatten" rulle tilldelades han.
Alla tar upp telefonerna, SMS till nära och kära för att berätta om vinsten. Dessutom vann jag en Big bandit på lotterna, ibland ska an ha lite tur. En fin summa pengar delades ut broderligt mellan oss, vi är i extas, vi har vunnit, fattar ni det? - säger Jimma.
Man kan säga att det var jag som var ankaret i laget, de två största, Självklart sjöng jag upp lite i bilresan hem och gör mina lagkamrater påmind om det relativt ofta, men det kan man ta efter ha vunnit sitt livs första fisketävling.
Snart är det dags igen för S:t Anna pike open, Då är det dags att försvara hedern och titeln som S:t Anna's bästa fiske team.
Vi fick vara med på ett reportage i Norrköpings tidningar, Där ser ni en bild på ett 3 väldigt glada fiskare. http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5572131
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar