Snabbtur med brorsan

Var ute en snabbtur med brorsan målet var att han skulle få sin första gädda någonsin. Ingen enkel uppgift just nu när fisket överlag har varit riktigt segt och gäddorna är i lektankar.

Väl ute så var fisket lika segt som vanligt och gäddorna plaskade i vassen som aldrig förr. Men trots detta lyckades jag lura upp en fet gädda på 5 kg som högg stenhårt på en röd/vart zalt 19. Brorsan fick gå tomhänt ännu en gång men jag har utlovat gäddgaranti när farsan lagt i båten i Gryt.

En söndag vi snart glömmer.

Denna söndag trodde vi verkligen på i Team slät om baken. Men det finns inget att skriva om denna dag det blev en riktig bom tur. Och det finns det två förklaringar till, den första är att Jimma hade med sig sin baouta hov som skrämde alla med sin närvaro. Den andra förklaringen är att vi hade med oss en praktikant i båten som alltid för med sig otroligt mycket otur med namn Daniel "bisse" wallin. Tack och hej fisk jävlar.

Skärgårds Guidning

På söndagen skulle det fiskas med guiden Pierre Reif. Att fiska med en guide är något jag velat testa på länge och när jag fick en guidning av min flickvän i födelsedagspresent gick det i uppfyllelse. Fisket skulle bedrivas i Gryts skärgård vilket var nära och bekvämt. Med mig hade jag Rille och Coffe "cacan" Jensen.

Vi träffade Pierre i Valdermarsvik kl åtta och for iväg till fyruddens båtramp. När Reifs sjukt snygga Silver Eagle var i sjön åkte vi i snabb fart till första viken. I första driften fick rille en tvåkilos gädda på en big bandit, själv missade jag ett hugg direkt efter vid samma vassrugge. Dagen började alltså väldigt lovande. Efter dessa kontakter var det dock extremt svårt att få

gäddorna att hugga.

I nästa vik tappade jag en liten gädda men sen inget, förutom en hel del efterföljare som vägrade hugga. Vi åkte vidare till en stor vik och Pierre klargjorde att idag skulle vi nog få kämpa för gäddornas uppmärksamhet. Den stora viken skulle nötas resten av dagen, vilket nog var en ganska smart taktik med facit i hand. Fisket var riktigt segt och innan lunch hade vi bara landat två gäddor, Coffe jag och pierre hade alla nollat.

Efter en extremt god lunch visade doch Rille vägen och tog två gäddor och gick upp i ledningen med 4-0-0-0. Dock fick både jag coffe snart våra första gäddor och fisket började lossna. Resten av dagen gick det bra och totalt landade vi 18 gäddor och tappade ungefär lika många. Rille fick åtta jag sex,coffe två och Pierre två. Alla förutom två tog på buster och big bandit. Något som Pierre gillar som vi alla fastnade för är att spinna hem bustern istället för att jerka hem den. Detta visade sig hyperefektivt och framförallt roligt då fighterna blev roligare med ett lättare haspelsett.

Dagen blev tillslut väldigt lyckad trots den sega inledningen. Pierre är en grym guide som jag varmt rekomenderar, bara maten och att få fiska från hans grymma "gäddracer" var värt varenda krona.

Mvh Team Slätombaken

Strömmen premiär i jakten på Salmo Trutta

20/ 2 2010 så ringer Christer vid 05.30, är du vaken? ja, knappt svarar jag. Har du tittat ut? frågar Christer, jag skyndar mig bort till fönstret för att titta efter, det snöar som bara den, tittar på termometern -15 grader jag hör vinden vina utanför fönstret, kommer ihåg att jag frågade Christer om är vi riktigt friska? han svarar- tror nog fan inte det, jag kunde inte göra annat än att hålla med. Men det var dags att klä på sig, sätta på en kanna kaffe och på med flytoverallen. Nu skulle jag och Christer för första gången fiska havsöring och detta ska vi göra mitt i stan. Vi hade tidigare diskuterat om att fiska i Strömmen, men nästan alltid kommit fram till att det inte verkar vara så roligt, att hela rekreationstanken med att man ska ut på sjön, njuta av skärgård och dess natur, koppla bort allt och uppleva jaget och vattnet. Inte se tungtrafik swisha förbi eller spånkan som slår i klockan varje gång den åker över hamnbron. Men nu var det ju den värsta vintern på 20 år, det drog i fisketarmen och jag måste erkänna att jag var väldigt peppad på att fiska ädelfisk, även fast den är inplanterad.

Så fort jag tog första steget utanför dörren så kände jag den där isande känslan runt kroppen, vinden och snöstormen var som en riktig hård pungspark, men det är bara att bita ihop säger Christer, jaa joo svarar jag tveksamt. Den 10 minuter långa promenaden känns som en evighet, satan så kallt det var. Christer hade förbestämt med några av hans kompisar om vart vi skulle stå, de är lite mer erfarna och har fiskat tidigare i Strömmen, så det kändes relativt tryggt att ha lite veteraner med runt om oss. Då var det dags att börja rigga spön med tubflugor, att knyta 4 knutar i -15 och snöstorm var inte det enklaste, det tog lång tid för oss att få ordning på spön och flugor, men tillslut ordnade vi det. Men vid den tiden runt 06.15 så hade jag inte någon känsel kvar i händerna, alls, även fast jag hade handskar som täckte händerna ut till fingertopparna. Jag klagar lite till Christer, fan vad jag fryser om händerna, han svarar mig med att så farligt är det väl inte, jag vill ju inte vara sämre, så jag svarar, ne, det kanske inte är så farligt, det går nog över snart.

Då börjar själva fisket, i med grejjerna, vi låter flugan jobba i den relativt starka strömmen, upp och ner, kast på kast, med iskall vind och snö i ansiktet. Fyfan vad kallt det är, klagar jag igen till Christer, han svarar som den viking han är, nee så farligt är det inte. Vi fiskar ungefär en timme utan framgång, överallt runt oss får folk fisk. Jag vänder mig mot Christer som koncentrerat står och iaktar linan, får jag inget idag så kommer jag aldrig mer att fiska, säger jag med en fruktansvärt butter ton. Några minuter efter detta så ropar Christer Fiiisk, det gungar skönt i spöt och efter en 10 minuters kamp så landas en 3 kg havsöring säkert av Jocke.

Fan vad roligt Christer, Grattis, säger gänget på 5 personer som fiskade tillsammans. Christer glad som bara den skiner upp som en sol, det värmer jävligt skönt att få fisk. Några kast senare får jag ett jättehugg, kombinationen av kyla, trötthet och ett konstant stänkande av snö i ansiktet gör att jag svarar på hugget försent och öringen släpper, faan skriker jag, jag behöver få fisk så jag kan åka hem å värma mig. Resten av gänget för alla fisk på rad, förutom jag, vid det här laget så har mina fingrar blivit lite röda och nu har jag definitivt ingen känsel kvar i dom. Jag går upp till Korken och värmer mig, ett par minuter av värme gjorde gott för motivationen kände jag. I med grejjerna i vattnet, efter ett par kast, fiisk ropar jag, äntligen tänker jag för mig själv, nu får jag en fisk, denna gången lyckas jag kroka fisken och öringen kämpar på bra, helt annorlunda kamp i jämförelse med gäddan, denna fisk skulle bara in, Jocke är än en gång säker med håven och öringen landas säkert, visar sig vara en helt okej fisk på 4.5 kg. Fisken värmer mig ända in i själen, fyfan vad skönt att jag i alla fall fått en havsöring så att jag inte gick ut i stormen i onödan.

Vi fortsätter att fiska, det landas fiskar hela tiden bland oss och runt oss, jag känner att kylan börjar att bli för stark nu, har starka funderingar på att skita i att fortsätta fiska och åka hem istället, krypa ner i sängen och bara ligga där resten av dagen. När jag har som mest ångest över vädret så ropar Christer Fisk igen, denna gång så gungar det rätt häftigt i spöt och det märks att något större är på krogen, Christer är koncentrerad och jobbar för fullt emot strömmen och den starka öringen. Ur djupet visar en väldigt fin öring på 7.2 kg som även blir Christers person bästa när det gäller havsöringsfiske. Christer börjar att sjunga upp rätt bra nu, han har tagit den största bland oss och det tycker han är skitkul, jag tyckte inte det var särskilt roligt alls om jag ska vara ärlig, det är i sådana tillfällen vår vänskapliga rivalitet sätts in, men en väldigt fin fisk fick han och det är bara att gratulera.

Vi fortsätter en stund till, vi får ett par till havsöringar och de släpps tillbaka in i djupet, nu har vi ju matfisken klar, då släpps de andra tillbaka, jag får två mindre öringar på dryga 2 kilos, Christers kompisar får ett några öringar till, vi konstaterar att fisket är väldigt bra och vi ska nog vara nöjda med antalet fisk vi fått. Även fast att vi har fått mycket fisk känns det inget så bra i mina händer, känner att de är alldeles stela och att känseln inte har kommit tillbaka, Christer som är på jour måste åka och jobba, samtidigt så får jag kroken på flugan i handen när jag ska byta och känner inget, då bestämmer jag mig för att det är bäst att åka hem.

Nöjd och glad med fisket traskar jag hem och gör i ordning fisken som avnjuts som lunch, men det känns fortfarande konstigt i mina händer, börjar få blåsor och det pulserar. Det här kan inte vara bra, tänker jag. Googlar och konstaterar att jag fått rätt kraftiga köldskador på händerna, under flera veckor så ömsar jag skin på händerna, stora blåsor på alla fingrar och det tar nog 2 veckor innan jag fick tillbaka känseln.

Sammanlagt på 5 personer drog vi 18 havsöringar, den största drog Christers kompis Rickard på 8 kg. Jocke drog 3, Ante 1, Jag 3 och Christer 3. Med facit i hand så skulle jag fortfarande gått ner till strömmen och fiskat, även fast jag fick köldskador, jag fick ju min första havsöring och Christer drog en sjukt fin öring på över 7 kg. Men nästa gång så kommer jag nog vara mer försiktig och använda bättre handskar.

Skitfiske på er!

Team Slät om Baken tog hem S:t Anna Pike Open 2009

Tävlingen vi inte kommer att glömma för team Slät om Baken 2009

Det var dags för Team slät om Baken att tävla igen, för andra gången i våra hemma vatten runt Stegeborgs Skärgård. Denna gång var vi laddade till max, Christer nya fina båt, Jag kommer hem från Uppsala för att hjälpa laget och Jimmy med nya ess i draglådan.

Då bar det av, 06.30 stod vi utanför båten vid Krogen i Stegeborg, en kall morgon, det har slagit om, för ett par dagar sedan var det varmt och skönt men inte längre. Dimman låg tätt över vattnet och vi började oroa oss för att det skulle bli svårt att starta motorn i 0 gradiga väderet, Christer förbannade sig över att inte tagit med tändgasen ifall det skulle krångla för oss. Motorn startade utan några som helst problem och fick puttra sig varm medans jag och Jimmy började lasta i båten, otaliga spön, mat och en massa beten, Klockan börjar närma sig 06.45 och en kvart kvar till skottet går.

- Helvete skriker Christer, Vi måste ju vara på mötet med alla lagkaptener för att gå igenom reglerna, Salar stick iväg du och lyssna på vad de har att säga. vi kommer och plockar upp dig när vi är klara. Sagt och gjort så stor vi där vid sundet, 06.55, 40 båtar med minst två i varje båt står där och väntar på att få sticka iväg. Plötsligt smäller skotten och Christer lägger iväg med full fart mot vår förutbestämda start plats, med 75 hk så kommer vi om de flesta båtarna och hinner ner först. Christer med rutin, stänger av motorn en bra bit från platsen och sätter igång el-snurran för att så tyst som möjligt glida in i viken och inte skrämma bort alla gäddor som ska vara där.

Då börjas det, Skitfiske grabbar, ropar jag, traditioner ska man absolut inte släppa på, varje fiskestart ska börjas med att jag säger skitfiske. I med grejjerna i vattnet och så börjar vi täcka av, kast på kast, jag och Christer kör med Jerkbait inget hugg, fan också, detta är ju våran vik tänker jag vi måste få något här, Jimmy vår missonär sätter på en gäddspinnfluga, och prövar lyckan, FISK hör jag Jimma skrika, där sitter den, Christer skyndar sig på och veva in, fisken landas säkert, 71 cm inte den största men en bra start tyckte vi.

Vi står och nöter på samma ställe ett tag till utan någon framgång, Jimma kommer med förslaget, det är dags att flytta på oss, vi kan komma tillbaka lite senare igen och pröva lyckan. Sagt och gjort, vi pröver den här sträckan säger Christer, ganska oväntat beslut i och med att vi inte brukar fiska där, men vad fan värt ett försök tänker vi och sätter igång el snurran och fiskar långsamt av vassryggen med våra beten. Jimmy fortsätter med spinnflugan som har gett han en fin fisk redan, Christer och jag fortsätter med Jerkbaiten, vi börjar närma oss slutet av ryggen och ingen av oss har känt något, Jag slänger iväg ett "perfekt" kast en lite inbuktning i vassryggen, Det måste stå någon där inne tänker jag, FIIISK skriker jag, vilket jävla hugg. Den känns tung grabbar, den går ner till botten och stökar, de andra påstår att jag "våldar" in fiskarna, men denna gång tar jag det metodiskt, låter bromsen och fisken jobba medan han koncentrerar sig på att hålla linan spänd. Jimma landar fisken säkert med hjälp av Lipgripen och vi konstaterar att det är en bra fisk, 98 centimeter mäter den, Jag börjar sjunga upp lite grann och är glad som bara den.

Vi flyttar på oss nu, det är dags för att dra sig lite utåt i Skärgården igen. Vi fiskar och fiskar, utan någon större lycka, Christer landar en gädda, runt 50 cm, vi har i alla fall fått tre tänker vi. Men vi måste höja ribban betydligt för att vinna. Christer jobbarkompisar som också är med på tävlingen ringer, de har fått fisk de med, större än våran största. Men man kan inte riktigt lita på dem säger Christer, de brukar kunna prata lite de med. Men det är inget vi bryr oss om, vi fiskar på, det kommer bli väldigt svårt att vinna konstaterar vi, andra kompisar ringer, de har inte landat en fisk, men vafan, vi kanske har en chans att vinna i alla fall, hoppas att alla har haft ett riktigt skitfiske, lite hopp tändes hos oss.

Vi trevar å trevar, söker och söker utan någon framgång, vi kanske fastnar på denna längd som vi har skramlat ihop. Nu börjar klockan rinna iväg, det börjar bli dags att dra sig inåt mot land igen för att inte bli diskade. Vi stannar till vi en stor vik, på med elsnurran och nöter upp och ner, det ska stå fisk här, det gör det alltid. Christer får hugg, missar mothugget och gäddan slinker undan. Jimma får hugg, samma sak händer honom och ett par svordomar kommer ur våra munnar. Det kan vara här vi tar avgörandet- säger Christer. Vi prövar allt, spinnare, gäddflugar, jerkbait allt. Jag kommer ihåg att jag var i Stockholm och åkte förbi Söders sportfiske, hittade jag Buster Jerk Kid's collection. MMS:ade mina köp till Christer och fick till svar, inte en chans att du får fisk på dem, tror inte ett dugg på dom dragen. Fram med den vita i Kid's collection, två kast, FIIISK ropar jag igen, Den är större än min ropar Christer. Jimma som är säkrast på landning tar upp fisken säkert, det är ökning i alla fall konstaterar vi. Vi fotar den och släpper tillbaka, en runt 85 cm, det betyder att vi hamnade på 253 cm gädda.

Inte en chans att vi vinner, förra året var ju vinnare över 3 meter, Vi tittar på klockan och hon är runt 3 tiden, dags att dra tillbaka och se vart vi ligger till. Christer sätter fullfart mot marinan och vi glider fram till arrangörerna, Christer frågar, vad ligger ledningen på? Arrangören svarar, vad har ni grabbar? har ni fått 3 fiskar? Vi tittar på varandra, har det varit trögt? A- svara de, Christer säger 253 cm, Grattis grabbar, ni har ledningen. VA?? vi tittar på varandra och bara ler. det kan inte vara sant? det är en kvart kvar tills sista båten ska vara inne, då kommer Christers jobbarkompisar, vad har ni frågar Christer? 249 cm? Man ser leendet på Christer läppar, han svarar lite kyligt, vi leder på 253? Det kom fram att de precis tappat en fisk när de skulle håva den som var drygt 20 cm längre, de tappade vinsten precis innan de kom tillbaka medan vi ökade på ett av de sista kasten. Vi väntar nervöst, nya lag kommer in med fångst rapporter, kan vi verkligen vinna detta? Kl 4 ropar de upp, vinnaren i årets S:t Anna pike open: Team Slät om Baken.. Fyfan vad vi är bra ropar Christer. Vi klatchar med varandra och bara ler, fan vad bra vi är. Matsa, Christers jobbarkompis kommer fram och gratulerar, men samtidigt ser man besvikelsen i hans ögon, de tappade vinsten. Kompisar kommer fram och gratulerar, vi känner oss som om Slätbakens kungar, vilket vi fortfarande är, tills någon sparkar ner oss från tronen, men viktigt att veta, vi lämnar inte ifrån oss äran utan en riktig fight.

Ett stort grattis till Jocke (Nonamefishing) som drog den längsta gäddan på 111 cm, en fin "ge fan i våra vatten" rulle tilldelades han.

Alla tar upp telefonerna, SMS till nära och kära för att berätta om vinsten. Dessutom vann jag en Big bandit på lotterna, ibland ska an ha lite tur. En fin summa pengar delades ut broderligt mellan oss, vi är i extas, vi har vunnit, fattar ni det? - säger Jimma.

Man kan säga att det var jag som var ankaret i laget, de två största, Självklart sjöng jag upp lite i bilresan hem och gör mina lagkamrater påmind om det relativt ofta, men det kan man ta efter ha vunnit sitt livs första fisketävling.

Snart är det dags igen för S:t Anna pike open, Då är det dags att försvara hedern och titeln som S:t Anna's bästa fiske team.

Vi fick vara med på ett reportage i Norrköpings tidningar, Där ser ni en bild på ett 3 väldigt glada fiskare. http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5572131

Presentation av medlemmarna i Team Slät om Baken

Jimmy Wirås 26-år och inbiten Norrköpingsbo

Jimma som vi även kallar för vår egna Brun Björn är en härlig typ, en sån där person som kan blixtra till och dra fisk på fisk medans vi andra får upp sjögräs och sätter oss i botten. Han är en ödmjuk person som är relativt tyst, men som alla vet är det inte de högljudda man ska vara rädda för utan de tysta. Jimma är vad vi kallar för en allätare, han fiskar med allt från dyrbara handgjorda träbeten till gamla atom skeddrag, han är villig att prova alla typer av beten utan att gå för det säkra. Men allt som allt är det nog Jerkbait som ligger närmast till hands när det gäller fisket.

Favoritbete: Buster jerk (red tiger)

Jerk spö: Savagegear Butch

Jerk rulle: Ambassadeur 5601C JB

PB´s:
Gädda 9,2 kg

Aborre 1.2 kg
Regnbåge 1,4kg
Christer Johansson - 23 år och inbiten Söderköpingsbo

Christer är en vänlig själ som inte tvekar på att sjunga upp när rivaliteten mellan lagmedlemmarna sätts igång. Han är vad jag och Jimma kallar en solklar material lirare, finns det något nytt på marknaden, innan vi andra vet om det så har Chricka det redan. Vår egna idé spruta som alltid är har koll på nya heta fiske platser och den i laget som tänker på fiske nästan hela tiden, planerar och tänker ut strategier när alla andra leker i sandlådan. Han är en inbiten Jerkbait fiskare men på senare tid så har det gått över lite till spinnfiske efter aborre och gös, även den som har flest PB's och lyckats kroka ett par laxar i sina dagar.

Favoritbete: Buster jerk (Shallow)

Jerk Spö : Buster Stiff

Jerk rulle: Ambassadeur Revo Toro

PB´s:

Gädda 8.5 kg

Gös 5 kg

Havsöring 7 kg

Lax 4 kg

Salle Valinia - 22 år uppvuxen i Söderköping men pluggar och bor i Uppsala för tillfället.

Salar eller "Salle" som han kallas är en mycket glad fiskare som sällan låter humöret svika när fisket är trögt. Salle kan till skillnad från oss andra i "teamet" stå och nöta en hel dag med samma bete när fisken inte vill hugga, medans vi andra frebilt byter drag efter drag till ingen nytta står Salle och "bankar" med sin favvo jerk. Ofta lönar sig Salles taktik då vi får gå hem som "fiskef****r" då han är den enda som fått fisk.

Favoritbete: Buster (Röd)

Jerk Spö: Buster Stiff

Jerk Rulle: Ambassadeur 5601C JB

PB´s:

Gädda 9,2 kg

Gös 3 kg

Regnbåge 3 kg

Havsöring 4,3 kg

Christoffer "El maco" Jensen 27 år Norrköping

Coffe är inte som oss andra i teamet då han inte är lika nördig när det kommer till fiskeprylar. Han har helt klart minst drag i lådan,men det spelar ingen roll då han drar fisk endå. När Coffe hittat ett dra som han får fisk på så fiskar han med det draget resten av dagen oavsätt vad som händer, det är denna envishet som är el macos styrka och svaghet. Hur som helst är det alltid kul att ha coffe i båten då han är en rolig kille som det alltid händer något oväntat med.

Jerk spö: Bft conduct

Rulle: Amb record C6

Pb:

Gädda: 5kg

Gös: 1 kg

Lax: 5kg

Regnbåge: 2kg